Sommarläsning - Loggbok från kajakhajk

Dag 1.
Klockan är halv 4 och vi samlades på scoutgården för att börja packa in i bilarna. När klockan slagit 4 så satt alla i respektive bil och början på en fantastisk helg var igång.

Efter 2 timmars bilfärd var vi framme vid nytäppet vid matvik där vi hyrde våra kajaker. Bertil och Eva som dom friluftsmänniskor dom är hade med sig sina egna vackra fiberoptik kajaker. Kajakerna är på plats, kapelen justerade och flyttvästar utdelade. Och då är det så klart dags för…..Mat! För kokad koke korv med bröd, ketchup och senap stod på menyn. När våra magar var fyllda våra blåser tömda var det bara att lägga i kajakerna och börja vänja sig vid vattnet.

När alla var i vattnat och dom flesta fått ordning på hur det fungerar så börja vi paddla iväg. Första biten paddla vi till Östra bok Ö. När vi kom fram så börja vi lasta ur våra kajaker och bygga upp vindskydden och lagom till åskan nådde oss så låg vi torra i vidskydden. Och helt plöstligt, från ingenstans kom det. Det vi minst hade förväntat oss, HAGEL!!!!!

Och vad gör man då när det börjar hagla. Jo, man går och lägger sig. Eller rättare sagt, lägger sig i sovsäcken gosar ner sig och börjar prata tills man inte orkar eller för uppskrämd efter att ämnet ”rädda joppe, död eller levande” kom upp. Tillslut somna alla av någon anledning. Och första dagen var slut.

Dag 2.
”Snigel säger, det är bara kärringar och pensionärer som sover hela dagen”. Till denna ljuva röst och fras vakna man och Tobias och Emil satte igång med att göra den sjukt förbereda frukosten med en sjukt god gröt. Och som ett mirakel från ovan hade Bertil bakat sitt berömda grova bröd. Det tog väldigt lång tid för vissa *host* Martin, Robin att gå upp. När frukosten var till viss del uppäten så börja vi packa i hoppa och skulle bege oss iväg på nya äventyr.

Så vi paddla….och paddla….och paddla….och paddla…..och slutade paddla.
Nu hade vi kommit fram till harö efter 2 timmars paddling. Och det var dags för Lunch. Det bjöds på (G)Ris-otto på kinamix och köttfärs. Väldigt gott. Komplemanger till kocken. Efter att packat ner i kajakerna igen så gjorde vi en litet upptäcktsfärd på denna vackra Harö. Hitta ett rönnträd som Martin inte alls bröt mot allemansrätten och bröt av en gren. Vi gick tillbacka till kajakerna och paddlade vidare till bockön. Där vi skulle övernatta och äta middag. När vissa av oss skulle samla ved så hitta vi ett väldigt vackert kadaver.

Medans vissa börja förbereda middagen så byggde resten upp vindskydd bar dit grillen och tände upp en eld. Medans middagen lagades fick vi avnjuta vacker musik från Emils ukulele. Han är duktig den där Emil. Till middag bjöds det på en väldigt god marinerad benfri fläskkarre med bakad potatis och en god jordnötsås. Efter middagen gick killarna ner till en sten som låg precis vid vattnet och hade en liten ”time alone” med ljuv ukulele musik. Bland annat what if god was one of us i 3 takt.
När vi kom tillbaka hade mamma Eva diskat och gjort fint. När vi hade tagit våra matsaker begav vi oss på ännu ett upptäcktsfärd fast på denna ön. Vi hitta får, en kummel och stenar. Många stenar. När vi kom tillbacka gick pensionärerna till sängs medans dom unga och kanske inte mer alerta stanna uppe och spela skitgubbe, även kallad Tobias. Efter ett antal runder och mycket godis ätande av Andres godis gick vi också till sängs. Det blev inte lika mycket prat men en del blev det. Och Sen somna vi in till den vackra vår kvälls luften.

Dag 3.
Frukost teamet Emil och Tobias gick upp och börja med den goda frukosten men något speciellt idag var att vi hade ett bord, lyxigt värre. Till deras assistans förutom piga Bertil så gjorde Daniel sällskap. Daniel hade varit med om en otäck händelse, ett myggbet vid ögat som sluta med att han såg ut som en uppsvälld pumpa. Sorgligt men rätt så inressant. När vi satt där och avnjöt den lyxiga frukosten och beskåda Daniels uppsvällda öga, börja vi ladda upp för den sista paddlingen. Vilken bra film titel ”Den sista paddlingen”.

Frukosten var slut och vi börja packa ihop. Packning ner i kajakerna, vindskydd ner, kläder på och ner i kajakerna för att paddla iväg. Efter att ha paddlat ett tag så hitta vi JOPPE, en fyr. Men efter lite diskussion kom vi fram till att han var för stor för att rädda, så än är Joppe där ute. Efter ett väldigt växlande väder och stenigt vatten där man kunde fastna en aning så kom vi fram till ön där vi hade vår sista lunch. Där fanns några stenar. Och utan att förvånas så var Martin på väg upp för den största stenen och han lyckades.

Efter all bergsbestigning så satte vi oss bakom en sten för att få lite mindre vind och börja med maten. Det bjöds på paste med en bacon sås grajsemojs. En intensiv samarbetsvild matlagning började…..vi ville gärna få klart det innan den store där uppe börja gråta eller regnet kom om man vill vara sån. Och som tur han vi precis. Några droppar fick maten avnjuta men det är inget att hänga läpp över.

Lunchen var uppäten och diska. Ner packningen var i full gång och helt plöstligit som en orkan på torrt vatten var vi i kajakerna igen för att paddla den sista biten. Detta var nog den jobbigaste bitten för det var stort vatten med mycket båttrafik och seriöst man trodde aldrig vi skulle komma över till nästa ö.

Medan dom flesta killarna tävlade vem som kunde paddla snabbast och trötta ut sig så tog Eva det lugnt när bak. När vi efter slit och tid kom fram till nästa ö som vi skulle förbi var man tröt men då såg vi det…..det vi ville se…..vi såg vårt mål. Då tog vi alla våra sista krafter och paddla för liv och foster. Framme, och trötta hoppa vi ur kajakerna drog upp dom på land och tvätta av dom. Packa in i bilarna och efter gruppfotot av den moderna kameran med självutlösning så var vi på väg hem efter en oförglömlig hajk.

Puss.

Författat av Emil